Önskedrömmen

Det var en sån där dag då vi var ovanligt uttråkade. Nikola tog paus från prickskyttet och la sig på gräset bredvid mig. ”Jag träffade hennes spene” sa han och skrattade. Jag ville inte veta om han syftade på pensionärerna som rullatade förbi med sina handväskor i korgen eller om han syftade på korna som lufsade runt på ängen. Nikola bestämde sig för att vi skulle spela anden i flaskan. Det gick ut på att man gned på valfri Soda Stream-flaska och önskade sig något. Jag valde min vanliga dröm som jag fantiserat om sedan jag var i åldern då det fortfarande var roligt att bajsa på sig just som dagisfröken fått på en galonbyxorna. Denna gång tog jag verkligen i och koncentrerade mig. Jag fick till slut ont i tinningarna och somnade där i gräset.

När jag vaknade såg världen annorlunda ut. Förutom en kraftig pulserande känsla var hela världen ljusrosa. Det fanns massor av små dalar och gråa träd. Det kändes väldigt mycket som att ligga i en vattensäng med ljummet vatten. Jag ställde mig upp och vinglade omkring lite. Gråa smala träd, marken kändes som gyttja fastän den hade en helt annan färg. Jag klättrade så långt uppåt det gick, där det fanns mest gråa träd och när jag var vid toppen förstod jag hur det låg till. Det jag såg var en trött Leif GW Persson i full färd med att blöta sitt ansikte för att raka sig. Han stod mitt emot en spegel i ett billigt hotellrum. Jag insåg direkt att jag alltså faktiskt var 2 mm liten och var fast i en av hans dubbelhakor. Jag jublade och utnyttjade den mjuka massan jag stod på genom att göra ett par häftiga hopp. Det var som att vara på en gigantisk studsmatta. Jag visste att förvandlingen bara gällde i ett dygn så det gällde att ta vara på tiden. Men nu gällde det att gömma sig för rakhyveln. Jag sprang så långt ned det gick, genade mellan alla gråa träd, till slut gick det inte komma längre p g a av ett gigantiskt veck. Jag kurade där nere tills han var klar. Leif klappade på sina kinder efter han baddat dem med after shave. Sedan pratade han för första gången i min närvaro. ”You sexy motherfucker” sa han och lämnade toaletten. Jag vet inte vad som var roligast, den söta doften som gjorde mig alldeles vimmelkantig eller den sköna kittlingen i hela min kropp av hans stämband när det vibrerade.

Jag hoppades att han var på väg till Hasse för att lösa lite spännande brottsfall. Men det verkade som att han skulle shoppa. Vi var inne i ett par klädaffärer. Han köpte mest flanellskjortor. Leif verkade känna alla som han handlade av. Efter det gick han mot ett fik. Och där satt faktiskt Hasse och väntade. Jag satte mig ned och spetsade öronen. Lite som när man satt längst framme vid tv:n som barn med popcornskålen mellan knäna. Hasse ville krama oss när vi kom in men Leif kastade bara fram ena klöven. Nu hoppades jag på riktigt smaskiga samtalsämnen som Palmemordet, John Ausonius eller kanske lite off-the-record-snack om Elfsberg verkligen hade exkrementarkeologi som hemlig hobby. Dom snackade mest om en bil som Hasse skulle köpa. Det kändes som att Leif pratade mot kaffekoppen hela tiden. Jag märkte att Hasse ofta sökte ögonkontakt med Leif. Dom verkade ha en fin och stabil vänskap. Men jag såg en skymt av sorg i Hasses ögon ändå. För honom måste det ha känts som att Leif talade ned mot mig hela tiden. Jag ville inte att Hasse skulle känna sig utanför så jag la mig på rygg en stund och tuggade lite på ett skäggstrå. Det blev lite jobbigt höra på Leif efter en stund. På nära håll har han en tendens att låta lite som han snarkar när han pratar. Jag la mig tillrätta och sov en stund.

Jag vaknade när de båda var på väg gå. Hasse försökte än en gång omfamna oss och denna gång blev det en snabb liten kram. Leif och jag drog sedan vidare mot en taxi. Den var tydligen förbeställd för där satt Jan Guillou i baksätet. Han var asförbannad på en kvinnlig kolumnist. Jag anade en viss kyla mellan de båda männen. Leif bad honom rycka upp sig och sa att dom borde boka in en helg för jakt och umgänge. Jag kände att Leif bara sa så men Jan såg gladare ut i alla fall. Efter det åkte jag och Leif tillbaka till hotellet. En rolig sak var att jag märkte hur mycket kvinnorna faktiskt flirtade med oss när dom passerade. En kvinna i hissen viskade till och med ”Fäll mig med ditt köttgevär, jag ber dig. Rum 204”. Leif och jag skrattade i kör. Hon såg ganska bra ut men jag visste att Leif hade viktigare saker att göra. Kanske skulle vi bläddra i något gammalt fall uppe på rummet. Leif blev väldigt andfådd av att åka hiss, eller om det var p g a inviten, han la sig direkt på sängen och tittade i taket. Jag gjorde detsamma. Jag undrade vad han tänkte på när han låg där. Det gamla PKK-spåret? Vad visste egentligen Lars Tingström? Eller tänkte han bara på gamla jaktminnen? Det kändes mysigt i alla fall att ligga där med honom. Vi sov en stund till ljudet av en radio som spelade klassisk musik på låg volym.

Jag vaknade av att Leif mumlade ”Liza....gå inte...ta en till bit av stuvningen. Berätta mer om Piteå.” Det var lite blött omkring mig. Jag insåg att Leif gråtit i sömnen. Jag la mig i fosterställning och kramade honom så mycket det gick. Leif gick ut på balkongen en stund. Det var mörkt ute nu. Nedanför hördes bilar och människor som samtalade. Leif gick runt i rummet. Han kändes orolig. Efter en stunds stirrande i spegeln gick han ut i korridoren. Han stannade utanför rum 204. Nej nej tänkte jag. Gör inte bort dig Leif. Uthärda detta, hon vill bara utnyttja dig. Jag ställde mig upp och stampade och bet honom. Insåg att det var risk för att han skulle klia sig och slutade genast med det. Leif höjde handen som för att knacka. Men drog in den igen. Han övade på några sensuella fraser men verkade inte nöjd med dem. Han strök lätt med fingrarna på dörren och vände tillbaka.

Leif gick in till toaletten igen. Han såg faktiskt gladare ut. Du är värd något bättre ropade jag precis som Leif själv sa ”I’m a cool cat” till sig själv i spegeln. Sedan satte han sig och kissade samtidigt som han nynnade på en Sinatralåt. Jag blundade och höll för öronen, inte för att det lät illa men av respekt. Leif tog på sig en pyjamas med bambimönster och slog på TCM. Där visades en gammal film med Lauren Hepburn. Hon var strålande vacker och färgerna var så där vackra som dom bara kan vara i gamla Hollywoodfilmer. Vi la oss båda till rätta och bara myste. Jag visste att jag skulle vakna i gräset bredvid Nikola när jag sovit klart. Men det kändes faktiskt helt okej. Jag var jättenöjd med min dag. Gonatt sa jag till Leif som redan börjat dåsa till innan eftertexterna börjat rulla. Gonatt gonatt sa Leif till ingen särskild en stund senare och släckte. Eller så var det kanske till mig och Lauren.