Ursäkta mig

På en restaurang i Göteborg hösten 1987 passerade clownen Manne min stol. Han sa ”ursäkta mig” och log stelt mot mig. Mina ögon tårades och jag stack gaffeln ännu djupare in i min hand. Far undrade om soppan var för stark. Jag vände mig om och målade mig som en clown med blodet. Sedan ställde jag mig på bordet och försökte vara lika rolig som clownen Manne. Ingen skrattade, alla tittade ned på sina tallrikar eller tog djupa klunkar från sina glas. Vid entrén fick jag ögonkontakt med Manne, han skrattade inte heller som han alltid annars gjorde, han sänkte bara sitt huvud och vände sig om för att gå. Sorlet stegrades igen och jag torkade mitt ansikte mot min Mannetröja.