Rutschkana
Jag har noterat att dom sprattlar där nere i vattnet när jag släppt ut dem. Först förstod jag inte vad det var och sedan blev jag nyfiken. Rörde runt med en håv men ingen av dem visade tecken på att vilja bli räddad. Det som verkligen skär i hjärtat är att de tjuter till när de åker genom rören mot reningsverket. Jag får jättedåligt samvete. Måste nog gå till en sån där doktor som för in en kamera i mig. Jag vill veta om jag äter fel och varför saker som lämnar kroppen visar tecken på livsglädje.
6 Comments:
Hahahahaha! Skitbra! ;p
bra!
Så osmakligt kul.
En haiku kanske?
Det var väldigt fint skrivet.
Jag hör till dem som fortfarande säger "rutschelkana".
Hjärnskrynklare kanske inte är så fel.
Skicka en kommentar
<< Home